Tidningen BusinessWeek rapporterar att skotsk whiskyindustri är mitt inne i en remarkabel boom. De stora drakarna investerer kopiöst och det är de växande marknaderna i Indien och Kina som matar tåget med bränsle. Läs mer på http://www.businessweek.com/magazine/content/09_02/b4115053797935.htm

Macallan bygger tre stora lagerbyggnader på det stora godset, ett projekt på 80 miljoner pund. Glenlivet planerar fördubbling av produktionen, Glenmorangie en ökning på femtio procent, Diageo bygger helt nytt destilleri i Roseisle som blir det allra största i Skottland.

Detta ska ses i kontrast till åttiotalet då nedläggningsvågen drog fram som en tsunami över Skottland och drog med sig dussintals destillerier som Dallas Dhu, Convalmore, Glen Mhor och Port Ellen. Då var whiskyn en dryck på nedgång och dracks mest av de närmast sörjande, medan öl, vin och annan sprit ökade. Lite tragiskt är det att veta att det är drycker som Hootch som på sikt såg till att Port Ellen fick stänga sina pannor.

Hur som helst, lagren av gammal whisky sinar som aldrig förr just nu, för det tar ju tid att möta den marknad som finns i dag, då whisky måste lagras under så lång tid. Därför blir gammal whisky mer rar, och därmed dyrare, och vi får ett större utbud av yngre whisky. Särskilt yngre whisky som hottats upp för att få större attraktionskraft, exempelvis Glenmorangies woodfinish-serie. Max tio år på fat, sedan över till ett vinfat i ett halvår innan man kan kränga det till kunderna. Bland annat är Caol Ila 18 år slut på Systembolaget, vilket tidigare blogginlägg rapporterat om http://www.rocksoff.se/post/2008/12/21/Caol-Ila-18-ar-ar-slut-pa-Systembolaget.aspx

Å andra sidan måste inte ung whisky alltid vara av ondo. Viss whisky kan ju faktiskt ha höjdpunkt i unga år, särskilt vissa rökiga sorter.

Men som helhet så kan jag hålla med artikeln om att vi konsumenter nu får slåss om och betala för whisky med år på nacken.

Dags att börja bunkra kanske? Det finns fortfarande fynd att göra bara man letar.