I fredags körde vi en så kallad öppen provning med temat rökig whisky. Dofterna låg hyfsat tunga över lokalen när vi tog oss an det startfält som bjöd på rökig men också fyllig whisky.

Lite missöde hade det blivit i planeringen då två beställda whiskys inte kommit, men de två ersattes snabbt av två andra lyckade whiskys, vilket slutresultatet visade.

Kvällens höjdare blev faktiskt en reserv,  Lagavulin 16 yo. Den mäktigt rökiga whiskyn från Islay vann faktiskt överlägset när vi snabbt körde en betygsättning på slutet.

Därefter var det i princip jämnt lopp mellan tre stycken whiskys, en japansk och två Bowmore med påtaglig påverkan av sherryfat och portvinsfat. Bowmore 16 yo Limited Edition 1990, oloroso sherry cask (vilket också var en reserv), Bowmore 16 yo Limited edition 1991, port cask, samt medelrökiga Nikka Yoichi 10 yo fick ungefär lika medelbetyg även om det var med någon tiopoängare på Bowmores tappningar.

Sista platsen gick till Benriach 12 yo Pedro Ximenez finish som många tyckte hade en viss tröttsam och inte så trevlig medicinal/menthon ton.

Sammantaget var det en mycket intressant kväll med många åsikter som luftades. Det är också åter klarlagt att rökig whisky inte innebär att man inte kan känna skillnad på whiskysorter, det går helt klart att urskilja aromer och agnar från vetet.